Lasagne på Moltkestrasse
På väg till julmarknaden
Mellanlandar på Starbucks och möter upp Filip och Lene
Ett stokastiskt utvalt stånd
Randi, Lene, Randis tyska väninna och Filip
Elin och Lene smuttar på varsin Mojito
Myskväll här på Moltkestrasse
Elin med morgonkaffet en timme innan avfärd till Sverige
Tåget till Weeze
Ett kylskåp i Kevlaer
Sista fotot på Elin.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
andra fotot uppifrån:
ReplyDeleteDen som tyckte det var en bra idé att fotografera den autofluoroscerande, skelögde mannen utan ögonbryn mitt i natten för att verkligen framhäva bristen på pigment skulle jag bra gärna vilja träffa... och när vi ändå har fört den spöklika hudfärgen på tal kommer man osökt in på frågan: Hur kan man bli så vit?
Är det en följd av alldeles för mycket intravenösa injektioner heroin? Eller har han i ren nyfikenhet druckit det tyska toalettvattnet?
Detta lär vi emellertid aldrig få reda på, men nog väcker det många frågor...
Vi dröjer oss kvar vid mannen till vänster, och analyserar istället posen. Båda händerna greppar försiktigt ett paraply som hålles framför bröstet. Vänster hand kupar nästan över den högra och tummen spretar på ett oerhört feminint sätt.
Innan vi vi kommenterar Lill-Jan måste det nämnas att Per inte ens lyckats fokusera på kameralinsen, utan har blicken fixerad på sin egna näsrot (testa själva, så får ni se!).
Mannen till höger ser betydligt mer avslappnad ut med paraplyet vilande på axeln och fattat i höger hand, jävligt casual! Han var även lite mer järv i valet av paraply, det blev den alltid lika snygga färgkombon grönt och blått.
Sist men inte minst hyllas fotografen för en enastående insats... att ta två steg bak och torka av linsen hade ju bara förstört!